Etikettarkiv: bibliotekarier

Hur får vi gymnasieelever redo för högskolestudier?

Postat av
Svara

TEMA: Kritisk informationssökning

Av Elisabet Brandberg & Maria Åsberg, Nacka gymnasiums bibliotek

Ika Jorum beskrev i sitt blogginlägg Senaste nytt eller det som någon har tänkt för längesen? vårt pågående samarbetsprojekt kring elevers och studenters informationskompetens.

Sedan 2011 finns en ny läroplan för gymnasieskolan, GY11, där både examensmål och centralt kursinnehåll betonar att eleverna under sin gymnasietid ska utveckla sina färdigheter i källkritisk informationsanvändning och vetenskapligt förhållningssätt. Det avslutande Gymnasiearbetet (100 p) i år 3 ska sedan vara ett kvitto på att eleverna är förberedda för högskolestudier.

För oss på Nacka gymnasiums bibliotek innebär samarbetsprojektet med Södertörns högskola att vi får möjlighet  att ta fram en modell för utveckling av gymnasieelevers  informationskompetens. Hittills har vi träffat representanter från högskolans disciplinnämnd och studieverkstad där vi fått ta del av erfarenheter kring akademiskt skrivande samt kring citat- och plagiatärenden. Ett annat tema för våra arbetsmöten har varit gymnasiets och högskolans förhållningssätt till Wikipedia. Nu fokuserar vi på resultaten från de inledande observationstillfällena av varandras undervisning i källkritisk informationsanvändning.

Hur kan gymnasieelevers undervisning i källkritisk informationsanvändning se ut idag?

I det första undervisningsmomentet i år 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap, börjar eleverna med att söka i Google utifrån förhoppningar om att hitta snabba svar. Vi diskuterar och problematiserar därför träfflistan utifrån ett källkritiskt perspektiv. På så sätt kan vi lyfta frågor kring Wikipedia, skolarbeten/uppsatser, diskussionsforum, privata hemsidor/bloggar, massmedier och information från myndigheter/organisationer. Vi visar också på andra ingångar till att hitta information, t ex skolans digitala lärresurser . Vid ett andra lektionstillfälle ger vi mer praktisk handledning utifrån elevernas individuella frågeställningar. Eleverna kan också återkomma till ett blogginlägg vi publicerat inför det aktuella undervisningsmomentet.

Hur går vi vidare?

Vi kan se att vår handledning i informationssökning ger resultat, då eleverna ofta återkommer till biblioteket med fördjupade följdfrågor. I elevernas arbeten ser vi också att de, förutom Google, använder fler andra ingångar till informationsresurser. Eleverna behöver däremot ytterligare stöd för att utveckla sin källkritiska medvetenhet, något som även studenterna på högskolan uttryckte att de borde fått mer från gymnasiet. Vi kan också se att elever under sin gymnasietid behöver handledas mer i vetenskapligt skrivande, inte bara hur man refererar utan även underbygger resonemang för att kunna dra egna slutsatser. Utifrån detta behöver också vi prova nya pedagogiska metoder för att utveckla vår undervisning.

Vi, Ika från högskolebiblioteket, och två lärare från Samhällsvetenskapsprogrammet kommer att diskutera en progression för dessa elever och inför hösten planerar vi att arbeta med nya observationer. Tanken är att sammanföra elever och lärarstudenter vid ett studiebesök på Södertörns högskola, där eleverna får en första introduktion till en akademisk miljö med lärarstudenter som mentorer.

Om Elisabet och Maria

Maria och Elisabet, Nacka gymnasiums bibliotek. Foto: Helena SchyllerVad har ni för bakgrund?
Elisabet: Bibliotekarie sedan 1991, arbetat mest på folkbibliotek men på Nacka gymnasium sedan 2010.
Maria: Studier i litteraturvetenskap som övergick i en magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap, med inriktning IKT. Sedan dess har jag framför allt arbetat på skolbibliotek men också som medicinsk bibliotekarie på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vad är det bästa med att arbeta på gymnasiebibliotek?
Elisabet: Att ingen dag är den andra lik och att man hela tiden lär sig nya saker av de fantastiska elever man möter.
Maria: Mötet med eleverna, varierande arbetsuppgifter och att man har stora möjligheter att påverka hur verksamheten ska se ut.

Vad gör ni för att samla krafter?
Elisabet: Löptränar, läser, fikar och spelar World of Warcraft.
Maria: Fjällvandrar på sommaren och åker skidor på vintern. Däremellan alldeles för många tv-serier.

 

Upptäck med SöderScholar

Postat av
2

Bibliotekarier älskar att söka information. På så sätt skiljer vi oss från folk i allmänhet som faktiskt vill hitta information. Det finns en anledning till att citatet ”Librarians like to search, everyone else likes to find” cirkulerar flitigt. För dig som faktiskt vill läsa artikeln/boken du söker är det ju hittandet, upptäckandet, av själva dokumentet/texten i sig som är själva poängen. Vi har fattat det nu. Därför lanserar vi denna vecka SöderScholar, där sökandet är en väg till upptäckten.

Hur kan SöderScholar underlätta för dig i vardagen? Jag vill lyfta fram några viktiga överväganden vi gjort inför inköpet och implementeringen av systemet.

1. Du ska enkelt och snabbt att hitta fram till relevant information. Google är i dag den självklara startpunkten för de flesta – de som söker vetenskaplig information är inget undantag! SöderScholar indexerar de e-resurser, böcker och tidskrifter vi prenumererar på, Open Access-tidskrifter såväl som alla våra fysiska böcker och är en startpunkt för att upptäcka vetenskaplig information.

2. Det ska finnas en samlad ingång till våra samlingar. Södertörns högskola står för bredd, djup och mångvetenskap och vi har många specialdatabaser om du vill gå på djupet inom ett ämne. Men vill du starta på ett ställe så är det SöderScholar du ska söka i.

3. Så långt som möjligt ska du komma hela vägen fram. Du ska nå till fulltexten, själva artikeln eller till hyllan i biblioteket där boken står. Når du inte hela vägen direkt ska du ha möjlighet att lämna önskemål om inköp eller fjärrlån.

Och, sist men inte minst en övergripande aspekt. SöderScholar är inte intresserad av vilka dina kompisar är, vad du har för intressen, vem som syns på dina foton, eller vad du helst äter till middag. Vi har inget intresse av att kartlägga dig och sälja prylar, upplevelser etc. anpassade just till dig. Vi vill att du ska upptäcka källor som leder dig framåt i ditt lärande och din forskning.

Kommer det att funka? Det avgör du. Dela med dig av dina iakttagelser och tankar så kan vi anpassa, justera och förbättra SöderScholar!

Koftor och kunder med krav

Postat av
4

Händer det att vi bibliotekarier skäms lite för att vi är just bibliotekarier?  Eller snarare för det folk tror vi är? Ibland, aldrig, ofta? Första alternativet för mig. Men inte är jag –  eller någon annan jag känner för den delen – den där trista bibliotekarietypen. Ni vet som hon i tv-serien Boktjuven, med grå kofta vars enda passion är böcker. En nolifer med en kärlek till böcker som kraftigt överskuggar kärleken till människor. Film- och litteraturhistorien kryllar av sådana porträtt, knut i nacken, glasögon, veckad kjol och – det hyschande fingret. För 10 år sedan gjorde bibliotekarien Sally entré i rutan. En helknäpp, förvirrad bibliotekarie så dråplig att ingen kunde hålla sig för skratt. Med ett undantag, den egna yrkeskåren: ”Bilden av bibliotekarien som blodfattig, tråkig och tystlåten förstärks av serier som Sally” menade facket. En bibliotekarie som inte saknar självironi är DNs Jenny Lindh som svarar på läsarnas frågor om bibliotekens och bibliotekariernas mysterier. Som: ”Måste ni läsa på universitetet?”, ”Är det okej att rätta fel i böcker?” Eller vad sägs om senaste frågan: ”Hur ser du på incidenten med skolbibliotekarien som blottade en orakad armhåla mitt under själva Melodifestivalen?” Kolla in svaren i DN!

Verklighetens bibliotekarier har definitivt lyft blicken från böckerna till människorna och skapat sig själva och sina besökare ett liv. Digitaliseringen har gjort information i allmänhet så mycket tillgängligare – vi har inte monopol på kunskapsorganisation längre och måste visa oss och konkurrera med vår kunskap om kunskapen. Vi vill på SH erbjuda en miljö där alla kan inspireras, lära sig och utvecklas i och hitta nya oväntade perspektiv; Skapa förutsättningar för lärande och bildning. En äldre professor utbrast när vi samspråkade efter en bokpresentation, att ”förr byggde man bibliotek för böcker men det här biblioteket verkar ju vara byggt för människor”. Jag anade en ton av bitterhet. Jag vågade inte riskera att spä på genom att berätta att, ja så är det och numera är det inte ovanligt att de som använder biblioteket kallas kunder. Erfarenheten har lärt mig att ordet kund i dessa sammanhang ofta provocerar och avvisas som New Public Management-diskurs. Måhända, men jag tycker att kundbegreppet har påskyndat ”lyft-blicken från-hyllorna”-processen. Se den du och samlingarna är till för, den som har förväntningar och som kan ställa krav.

Våra användare är inte kunder i en New Public Management-diskurs. De köper inte något, det finns ingen marknad. Vi måste själva vilja något med vår verksamhet. Vi lyssnar, vi är till för er, våra studenter, lärare, forskare, allmänhet, ni är i allra hösta grad medproducenter, må ni kallas kunder eller brukare, användare, låntagare, kärt barn många namn. Och en bibliotekarie är alltid en bibliotekarie, om än i grå kofta.

Äntligen en ny Riksbibliotekarie!

Postat av
Svara

Förra veckan fick vi äntligen en ny Riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket. Äntligen eftersom den tidigare RB:n förgäves försökte gå i pension i höstas. Talen var skrivna, maten beställd och bibliotekarierna uppklädda då antibeskedet om ny Riksbibliotekarie offentliggjordes, ”Gunnar Sahlin sitter kvar tills regeringen hittar lämplig efterträdare”. Festen ställdes in, tofflorna plockades fram och allt fortsatte som vanligt. Hur kan det vara så svårt att hitta lämplig kandidat till den finaste av titlar ”Riksbibliotekarie”? Kan det bero på att platsannonsen efterfrågade en Bibliotikarie (ja, en biblio-tik)  eller att jobbet kategoriserades som ”sekreterare” eller kanske för att man lätt kan tro att man måste vara bibliotekarie för att bli utnämnd till Riksbibliotekarie?

Men nu är det klart, Gunilla Herdenberg heter vår nya RB, och efter påtryckningar i sociala medier-världen förseddes hon samma dag hon utnämndes med twitter-konto och lite trevande har twittrandet kommit igång. Ett av hennes första tweets stack lite i ögonen: ”Kul att så många bibliotekarier tycker det är kul att jag är just bibliotekarie!” Ok, vi noterar, den nya Riksbibliotekarien är bibliotekarie och det är särskilt kul. Uppenbarligen måste inte en RB vara den skickligaste av bibliotekarier. När jag var ung och hade pass i informationsdisken på KB sprang det runt en massa 90-tals-snobbiga juridikstudenter som hängde vid disken för att begära fram förarbeten eller möjligen var det Handelsstudenter som efterfrågade X antal årsredovisningar. En av dessa kostymklädda unga män sågs en dag joggandes förbi Infodisken med mobilen Mega i högsta hugg. Oacceptabelt på ett Kungligt bibliotek, i alla fall på 90-talet. Min erfarna kollega läxade upp den unge mannen varpå han svarade med en lång drapa om oförskämda bibliotekarier och en massa annat varpå min kollega ampert replikerade att han var välkommen att skriva ett brev till Riksbibliotekarien. Där kom han av sig. ”Riks-biblio-, vad hette det sa du?” Avväpnande och statustyngt.

Och vilken skillnad gör RB och KB för oss på Södertörn? En hel del faktiskt, även om man inte åker till Humlegården regelbundet. Utöver att spara och ge tillgång till alla tryckta böcker, tidskrifter ljud- och bildinspelningar, tidtabeller, reklambroschyrer (Vadagstryck), har KB ett uppdrag att samordna tjänster till biblioteken. Stort fokus ligger på att bidra till en god infrastruktur, dvs underliggande system och tjänster som gör det möjligt för er att få tillgång till det material ni behöver för forsknings och studier. KB sluter t ex avtal för paketen av vetenskapliga tidskrifter som ni når via vår webb och ansvarar för att Libris – som alla forskningsbibliotek bidrar till – fungerar smärtfritt. KB har också ett enormt arbete framför sig att digitalisera äldre material och göra det nåbart via webben för forskning. Ett arbete som Statskontoret i sin nyligen publicerade myndighetsanalys av KB anser bör prioriteras högre. Så äntligen har vi en ny Riksbibliotekarie på plats och från Södertörn önskar vi lycka till i arbetet med fortsatt utveckling av nationalbiblioteket för att underlätta forskning och lärande!

Det är liksom magiskt!

Postat av
Svara

Vi bibliotekarier är besatta av framtiden. Som inträdesprov till utbildningen för typ 100 år sedan avkrävdes jag en uppsats om Framtidens bibliotek.  Vad jag skrev har jag lyckligtvis glömt, men om jag inte minns helt fel så stavades Framtiden i mitten av 90-talet Cyberspace och Internet. Vi nya bibliotekarier surfade på it-vågen och såg yrket i ett modernitetens skimmer. Det var magi att koppla upp sig mot utländska databaser, klicka sig runt på nätet i slowmotion och informera forskarna om våra fynd.

Nu är vi i Framtiden. Vi som jobbar på biblioteket och du som student, forskare, lärare, administratör eller besökare i största allmänhet, befinner oss i samma virtuella rum. Ett rum där vi kan mötas, prata med varandra, söka information, välja ut och läsa och reflektera. Ett rum där ni kommer med er expertis och era frågeställningar och vi bidrar med vår kunskap om kunskapen. Precis som i det fysiska biblioteket.

När vi arbetat fram vår nya webb har Personligt bemötande varit ett av våra ledord. Du skall känna dig lika personligt bemött på webben som du gör när du träffar vår personal in real life. Den kalla, opersonliga framtiden med datorer som styr våra liv à la Kalocain eller 1984 har vi passerat. Vi vill skapa en miljö där du som användare är aktivt inkluderad. Om vi lyckas är upp till dig att avgöra. I denna blogg får du chansen att möta flera av oss som är engagerade i biblioteket, kommentera och bidra med dina tankar.

Och magin i den nya tekniken, finns den kvar? Ja, skulle jag säga, men lite mer överraskande, där man minst anar. Som när jag i förrgår passerade vår nya återlämningsmaskin med chipläsare. ”Det är liksom magiskt!” utbrast en student. ”Boken åker in och kommer aldrig mer tillbaka”. Då kan jag avsluta med det bibliotek brukar börja med. Böcker. Och jag lovar, så illa är det inte hos oss att de aldrig kommer tillbaka. De har en plats i det virtuella och det fysiska rummet. Vad som är och inte är en bok är däremot en framtidsfråga som vi tar en annan gång.