Bildning i praktiken

TEMA: Bildning

Av Jan Hjalmarsson, enhetschef på enheten för lärande- och forskarstöd
Södertörns högskolebibliotek

Hur kan vi på biblioteket bidra till lärande och bildning idag? Och hur kan ny teknik relateras till bildning? Dessa frågor har dykt upp i olika samtal hos oss den senaste tiden. I detta inlägg tänkte jag – helt enkelt – ta tillfället i akt att fundera vidare. I ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk utveckling och en massiv tillgång till information betonas nya kunskaper och färdigheter som förmågan att söka, värdera och använda information. Dessa förmågor kopplas i sin tur ihop med begrepp som datorkompetens, informationskompetens, mediekompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i dagens samhälle. Tekniken ger oss tillgång till information som sedan måste tolkas och sättas in i ett sammanhang för att kunna användas. Dessa kunskaper och färdigheter ser jag som en viktig del av ett bildningsbegrepp idag. I högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi betonas en breddning av bildningsbegreppet. Här står bland annat att: ”Bildning inbegriper förmågan att förhålla sig kritisk och informerat till vår tids stora frågor, till exempel samhällsutvecklingen, teknologin och miljön”. Denna breddning av begreppet öppnar, på ett mycket positivt sätt, upp för en förnyad diskussion.

Tekniken ger oss nya möjligheter inom högre utbildning att arbeta med bildning och pedagogisk utveckling. Hur kan vi konkretisera detta i vårt dagliga arbete? Vad kan vi ge för stöd och verktyg till er lärare för att integrera ett bildningsperspektiv i utbildningarna? Det finns såklart flera ingångar, men här några viktiga delar i detta arbete:

  • Att vi tillsammans med er, lärare och studenter, arbetar fram undervisningsinslag där ämnesinnehållet relateras till samtida samhällsfrågor och där informationssökning på nätet och källkritisk informationsanvändning är en integrerad del.
  • Att vi via nätet tillhandahålla alternativa sökverktyg, databaser och digitala verktyg för kommunikation till produkter som till exempel Google och Facebook. (Dessa gigantiska företag som alltmer ägnar sig åt att ge oss den information som vi redan känner till och kartlägger våra beteenden på nätet för kommersiella syften.)
  • Att vi tillsammans mer er lärare arbetar fram modeller för att på ett genomtänkt sätt använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisning för studentaktiva arbetsformer samt ge utrymme för olika lärstilar.
  • Att vi har ett uttalat pedagogiskt förhållningssätt i våra möten och samtal med er studenter. Om vi utgår från era erfarenheter ger det oss stora möjligheter att på ett kreativt och inkluderande sätt skapa goda förutsättningar både lärande och bildning.

Att väcka er nyfikenhet, våga utmana er och ge utrymme för diskussion och reflektion. Här ligger vår största utmaning idag. Jag avslutar här med en fråga som vuxit fram i och med skrivandet av detta inlägg: Kan och bör lärande och bildning, precis som forskning och utbildning, ses som två sidor av samma mynt?

 

Jan Hjalmarsson…

Vad har du för bakgrund?
Jag har arbetet på högskolan och biblioteket sedan 1996. Tyngdpunkten i mitt arbete har i princip hela tiden varit inriktad på IKT, undervisning och lärande. Jag har sedan 2003 arbetat med stöd för högskolans nätbaserade utbildningar och högskolepedagogik. Sedan ungefär ett och halvt år tillbaka är jag enhetschef på biblioteket för Enheten för lärande och forskarstöd. Jag har studerat litteraturvetenskap och historia vid Lunds universitet. Efter dessa studier gick jag på bibliotekarieutbildningen i Borås och tog examen 1991. Senaste kursen jag gick var en högskolepedagogisk kurs med inriktning mot genus. En väldigt givande kurs som jag har haft stor nytta av i olika sammanhang.

Senaste konferensen du var på?
Då. Nu. Och sen då? : Konferens om digital kompetens och skolutveckling
som hölls vid Linnéuniversitet och var en slutkonferens för ett projekt, Ung Kommunikation, som var ett utvecklingsprojekt för lärarutbildning, skola och lärmiljöer som har pågått sedan 2006. Syftet för projektet var att främja digital kompetens och belysa de många olika sätt som modern teknik påverkar lärande.

Senaste konserten?
Michael Kiwanuka, brittisk folksoulsångare, på Kägelbanan, Södra teatern.

Vad gör du för att samla krafter?
Lyssnar på väldigt mycket musik, läser om musik och ser dokumentärer om musik… och sen går jag på nästan på alla hemmamatcher med Bajen såklart!.

 

Vad vill högskolans hjärta?

Dags för nästa hang-up i biblioteksvärlden. Om nr 1 är Framtiden så är nr 2 är en logisk följd av 1:an, nämligen Identitetssökande.  Om vi ska hitta vår plats i Framtiden måste vi bibliotek först lära känna oss själva och bestämma oss för vem vi vill vara. Och då menar jag inte Bibliotek som i Byggnaden och Böckerna i första hand utan Bibliotek som i den Verksamhet vi bedriver och vilka Värden vi vill stå för.

Att söka sin identitet är bitvis smärtsamt. Det ingriper ofrånkomligt ett ifrågasättande. Är vi den vi vill vara? Hur ser andra på oss? Är det den bild vi vill förmedla?

Folk i allmänhet litar på bibliotek i allmänhet (eller snarare på personalen i biblioteken). SOM-institutet bekräftar gång på gång att biblioteken är den samhällsinstitution som flest svenskar har förtroende för.  Mer än så faktiskt: Folk i allmänhet älskar bibliotek. I boken Bibliotek: Älskade vän kommenterar Annina Rabe klokt kärleken till bibliotek: ”institutioner brukar ju till att börja med inte älskas alls”. Kärlek i all ära, men blir vi älskade för det vi vill älskas för? Till viss del, ja, men jag misstänker också att kärleken till viss del bottnar i nostalgi från ”min barndoms bibliotek” med en Tant Brun som ledsagare mellan hyllorna.

Som ett modernt högskolebibliotek känns Tant Brun väldigt långt borta. Vi ingår i högskolan, vi har en pedagogisk roll som blir allt viktigare i tider av information overload och det finns stora behov hos studenterna att utarbeta strategier för att hitta rätt, sovra, referera och formulera sig självständigt.

Visst vill vi vara högskolans hjärta. Högskolans hjärta som en kraftfull pump och en pulserande ådra. Som en del av vårt identitetssökande har vi kommit fram till att det vi på Södertörns högskolebibliotek vill är att på ett kreativt och inkluderande sätt skapa förutsättningar för lärande. Självklart med dig som student, lärare eller forskare i fokus. Hur vi gör det? Jag vill illustrera genom att du får ta del av några kollegers berättelser ur vardagen. Och jag vill släppa fram röster från dig som vi möter i arbetet. Så kan den identitetsskapande processen fortgå.