Förra veckan fick vi äntligen en ny Riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket. Äntligen eftersom den tidigare RB:n förgäves försökte gå i pension i höstas. Talen var skrivna, maten beställd och bibliotekarierna uppklädda då antibeskedet om ny Riksbibliotekarie offentliggjordes, ”Gunnar Sahlin sitter kvar tills regeringen hittar lämplig efterträdare”. Festen ställdes in, tofflorna plockades fram och allt fortsatte som vanligt. Hur kan det vara så svårt att hitta lämplig kandidat till den finaste av titlar ”Riksbibliotekarie”? Kan det bero på att platsannonsen efterfrågade en Bibliotikarie (ja, en biblio-tik)  eller att jobbet kategoriserades som ”sekreterare” eller kanske för att man lätt kan tro att man måste vara bibliotekarie för att bli utnämnd till Riksbibliotekarie?

Men nu är det klart, Gunilla Herdenberg heter vår nya RB, och efter påtryckningar i sociala medier-världen förseddes hon samma dag hon utnämndes med twitter-konto och lite trevande har twittrandet kommit igång. Ett av hennes första tweets stack lite i ögonen: ”Kul att så många bibliotekarier tycker det är kul att jag är just bibliotekarie!” Ok, vi noterar, den nya Riksbibliotekarien är bibliotekarie och det är särskilt kul. Uppenbarligen måste inte en RB vara den skickligaste av bibliotekarier. När jag var ung och hade pass i informationsdisken på KB sprang det runt en massa 90-tals-snobbiga juridikstudenter som hängde vid disken för att begära fram förarbeten eller möjligen var det Handelsstudenter som efterfrågade X antal årsredovisningar. En av dessa kostymklädda unga män sågs en dag joggandes förbi Infodisken med mobilen Mega i högsta hugg. Oacceptabelt på ett Kungligt bibliotek, i alla fall på 90-talet. Min erfarna kollega läxade upp den unge mannen varpå han svarade med en lång drapa om oförskämda bibliotekarier och en massa annat varpå min kollega ampert replikerade att han var välkommen att skriva ett brev till Riksbibliotekarien. Där kom han av sig. ”Riks-biblio-, vad hette det sa du?” Avväpnande och statustyngt.

Och vilken skillnad gör RB och KB för oss på Södertörn? En hel del faktiskt, även om man inte åker till Humlegården regelbundet. Utöver att spara och ge tillgång till alla tryckta böcker, tidskrifter ljud- och bildinspelningar, tidtabeller, reklambroschyrer (Vadagstryck), har KB ett uppdrag att samordna tjänster till biblioteken. Stort fokus ligger på att bidra till en god infrastruktur, dvs underliggande system och tjänster som gör det möjligt för er att få tillgång till det material ni behöver för forsknings och studier. KB sluter t ex avtal för paketen av vetenskapliga tidskrifter som ni når via vår webb och ansvarar för att Libris – som alla forskningsbibliotek bidrar till – fungerar smärtfritt. KB har också ett enormt arbete framför sig att digitalisera äldre material och göra det nåbart via webben för forskning. Ett arbete som Statskontoret i sin nyligen publicerade myndighetsanalys av KB anser bör prioriteras högre. Så äntligen har vi en ny Riksbibliotekarie på plats och från Södertörn önskar vi lycka till i arbetet med fortsatt utveckling av nationalbiblioteket för att underlätta forskning och lärande!