Blogg / Karins blogg

från Södertörns högskolebibliotek

Öppen tillgång till forskningsdata – vad händer?

Av Camilla Hertil Lindelöw, handläggare för publiceringsfrågor på Södertörns högskola.

Tillgång till forskningens data diskuteras just nu flitigt. En anledning är att Vetenskapsrådets förslag till riktlinjer för öppen tillgång även innefattar data, en annan är att förlag har börjat kräva öppen tillgång till data för att publicera forskarnas resultat. Fördelarna med öppen tillgång till forskningsdata är att fler, inklusive allmänheten och företag, får tillgång till data. Möjligheterna att verifiera resultat ökar, liksom möjligheterna att återanvända data i nya sammanhang. Nackdelarna handlar om den ökade arbetsbördan för forskarna, att vissa datatyper är svårare att tillgängliggöra än andra och i vissa fall, känslan av att inte få forska klart på de data som tagits fram.

I teorin har det sedan länge varit möjligt att få tillgång till forskningsdata via lärosätenas arkiv. När ett forskningsprojekt är klart arkiveras dokumenten, inklusive data, i det egna arkivet och blir på så sätt en allmän handling, möjlig att begära ut. Med de nya riktlinjerna ska data göras öppet tidigare i processen, och vara direkt nedladdningsbar utan tillstånd.

För forskare, som stött på nya krav från finansiärer och förlag, finns flera möjligheter. Antalet tjänster som tillhandahåller forskningsdata ökar, och det finns både ämnesspecifika arkiv och mer generella tjänster. Ett bra ställe att starta är Re3data.org, där olika arkiv listas och är sökbara på ämne, typ av data och land. Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en svensk resurs som arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet. Förutom att SND tillgängliggör data, har de också en rådgivande funktion. Bland annat har de sammanställt råd för hur forskare kan lägga upp en datahanteringsplan redan i början av projektet.

Nedan följer några frågor till Petter Thureborn, doktorand på Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, som nyligen publicerat hos PLoS (Public Library of Science), ett förlag som kräver öppen tillgänglighet till data. Eftersom data kan se så väldigt olika ut beroende på forskningsämne, kommer vi att följa upp det här inlägget med exempel för andra typer av data.

Petter Thureborn

Petter Thureborn.
Foto: Privat.

Hej Petter Thureborn!

Hur ser villkoren för tillgängliggörande av forskningsdata ut för PLoS, och hur förmedlas de till er forskare?
– Kravet att tillgängliggöra forskningsdata framgår tydligt vid inskick av manuskript. Detta krav ställs av många vetenskapliga tidskrifter, dvs inte endast open access tidskrifter.

Hur löste ni tillgängliggörandet av er data?
– Vi laddade upp våra dataset till European Nucleotide Archive (ENA)  som är en databas speciellt avsedd för lagring av nukleotid-sekvens information.

Vad anser du om de här nya kraven från förlagen?
– Det är bra med ökad tillgänglighet då det främjar storskaliga jämförelser av forskningsdata.

Har du använt andras data i din forskning eller funderat på att göra det? Varför, eller varför inte?
– Ja, det är ett vanligt tillvägagångssätt inom den forskning vi bedriver. I vår senaste publikation kunde vi t ex jämföra DNA sekvenser från Östersjöns mikroorganismer med mikroorganismer från andra marina miljöer globalt. På detta sätt kunde vi undersöka vilka specifika mikrobiella funktioner som är viktiga i olika marina miljöer.

 

 

Södertörns högskola: Synpunkter på Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för open access

Vi anser att riktlinjerna kommer att få betydande konsekvenser för forskarna och att det därför är viktigt med en regelrätt remissrunda innan beslut fattas. Processen att implementera riktlinjerna och tänkbara konsekvenser bör analyseras och specificeras noggrannare innan förslag till beslut tas fram.

Att ställa om till att publicera gold OA på 10 år är en utmaning. Idag finns ca 10 % av Södertörns högskolas artiklar samt de böcker som ges ut av högskolan tillgängliga gold OA. Finansiering till gold OA sker från flera olika håll, och kan komma att innebära en ökad administration för den enskilda forskaren.

Böcker, eller publikationer ”i bokform”, föreslås ingå i kraven. Bokformen är inte strikt avgränsad, och inom kategorin förekommer bland annat rapporter och antologier. I Kommissionens riktlinjer är den använda termen genomgående publications. Eftersom riktlinjerna inbördes inte skiljer sig från varandra för de tre angivna publikationstyperna skulle termen publikationer kunna användas även i det här förslaget. Då behöver inte gränsdragningar göras mellan olika typer av publikationer, en gränsdragning som dessutom tenderar att bli alltmer flytande.

Vid parallellpublicering (grön OA) uppstår flera versioner vilket kan leda till problem med sidhänvisningar, korrekturändringar tillkomna efter peer review och uteblivet bildmaterial. Ur den synvinkeln är gold OA att föredra.

När det gäller hybridpublicering är definitionen i förslaget, ”mot en avgift omedelbart publicera en kopia av manuskriptet open access (hybrid)” felaktig. Det handlar om en och samma version av artikeln, inte om en kopia vilket för hybridpublicering närmare gold OA.

Kostnaden för att producera en OA-version av en bok är ofta mycket hög hos de internationella prestigeförlagen (ca 100 000 kr och uppåt). Vi har nyligen sett exempel där svenska förlag lägger upp en PDF-fil efter en viss embargotid, utan att ta extra betalt utöver publiceringsstödet. Vi har ingen information idag om hur svenska förlag ställer sig till gold OA, och vilket pris de skulle begära. Att initiera ett bibliotekskonsortium i stil med Knowledge Unlatched och Open Library of Humanities pilotprojekt, med fokus på svenska behov, skulle kunna vara ett sätt att få ned kostnaderna samt lyfta kostnaden från den enskilda forskaren (s.8). Med anledning av sakkunniggranskning av böcker (s. 8) finns ett belgiskt initiativ som kan vara av intresse.

Det kan vara kostsamt för forskare som använder bildmaterial att köpa bildrättigheter då de ska publiceras i en öppet tillgänglig publikation.

En fråga som också blir aktuell med gold OA är arkiveringen. Bör det ställas krav på att förlagen har avtal för att säkra långtidsarkiveringen? Vissa av förlagen som tillämpar gold OA tillåter inte parallellpublicering i institutionella arkiv. Som argument framförs bland annat att de vill ha kontroll över trafik och nedladdningar av fulltextfiler.

På sidan 7 diskuteras meriteringssystem. Att forskarna uppmuntras att publicera sig öppet tillgängligt genom att det är meriterande, eller på något annat sätt kopplas till meriteringsprocessen, skulle ge dem en tydligare riktning och uppfattning om förväntningar. I nuläget förväntas de uppfylla två önskemål/krav: Att tillgängliggöra sin forskning och att publicera i de internationellt prestigefyllda kanalerna. Även om det är möjligt att uppfylla båda önskemålen/kraven kan det också bereda svårigheter, speciellt inom vissa forskarområden. Det krävs en relativt snabb internationell utveckling av antalet högkvalitativa OA-tidskrifter för att möjliggöra fullgoda publiceringsalternativ 2025.

Just nu finns många frågor om öppen tillgång till forskningsdata. Frågorna gäller vilken typ av data som omfattas, vilket format och om det ska göras tillgänglig via högskolornas publikationsdatabaser eller hos utomstående aktörer. Vi ser ett behov av att ytterligare fördjupa diskussionen vad som ska och bör vara öppet, och att utföra pilotprojekt inom olika forskningsområden är ett bra sätt att gå vidare på. Förslag på forskningsområden är områden där intervjuer förekommer, såsom socialt arbete och företagsekonomi och områden som utför textanalyser, t ex statsvetenskap och lingvistik.

Södertörns högskola: Mats Grahn, professor och dekan och Karin Grönvall, bibliotekschef

Hur mycket publicerar Södertörn open access?

Förra veckan uppmärksammades öppen tillgång till forskningspublikationer särskilt mycket genom den internationella open access-veckan. Att open access (öppen tillgång, OA) är här för att stanna är de flesta överens om. Men hur gör vi forskningspublikationer öppet tillgängliga på bästa sätt och vilka lösningar väljer Södertörns forskare för OA? 

Camilla Hertil Lindelöw

Camilla Hertil Lindelöw

Camilla Hertil Lindelöw, handläggare för publiceringsfrågor vid biblioteket, svarar på detta och fler frågor om open access-publicering vid högskolan:

För närvarande finns flera, samexisterande lösningar. I högskolans publikationsdatabas, DIVA, finns 571 forskningspublikationer utgivna under 2013 och knutna till Södertörns högskola. För 57 av dessa finns också själva publikationen öppet tillgänglig, lagrad som en fulltextfil i DiVA.


Betyder det att 10 % av högskolans forskningspublikationer utgivna 2013 finns fritt tillgängliga?

Ja och nej blir svaret. Ja, filerna finns där och de är sökbara via till exempel Google Scholar och kan på så sätt nå en stor läsekrets. Och nej, beroende på hur vi definierar öppen tillgång kommer procentsatsen att förändras. Om vi tittar på den del av forskningspublikationerna som forskningsfinansiärerna har börjat ställa krav på, refereegranskade artiklar och konferensbidrag, finns ca 6 %  öppet tillgängligt i DiVA för 2013. Det finns stor potential att öka andelen genom så kallad parallellpublicering (den gröna vägen). De flesta förlag tillåter idag att forskaren laddar upp sin publikation i DiVA. Oftast rör det sig om versionen final draft, det vill säga den version som blivit refereegranskad men inte slutligt redigerad. Den stora nackdelen som flera forskare här på högskolan har påpekat för oss, är att det då finns flera versioner i omlopp. Sidhänvisningar och språket kan skilja sig åt, vilket är olika viktigt inom olika forskarområden. Det blir en möjlighet för alla att ta del av forskningsresultat, men inte något som alltid är till gagn för forskarna själva.

Ett alternativ är den gyllene vägen (gold OA). Vetenskapsrådet pekar ut den vägen i sitt förslag, som Karin summerar i föregående blogginlägg. För 2013 finns 16 % av Södertörns artiklar tillgängliga den gyllene vägen. Det är en högre siffra än den andel som finns i DiVA. Dessa publikationer laddas alltså inte upp i DiVA, utan på de enskilda förlagens webbplatser, eller motsvarande. Långtidslagring är en pågående diskussion. I de OA-krav som ställs ingår ofta ett krav på att arkiveringen ska vara säkrad.

Hur ser det ut för böcker och antologier, finns de öppet tillgängliga?

När det gäller andra publikationsformer finns både böcker och antologibidrag öppet tillgängliga via DiVA. De flesta hör till högskolans egna skriftserier. Södertörns skriftserier och avhandlingar ska publiceras i fulltext i DiVA enligt högskolans Policy för elektronisk publicering. Forskningsfinansiärerna börjar intressera sig även för de här publikationsformerna, bland annat nämns böcker i VR:s förslag. I DiVA finns också länkar till förlagssidor där e-böcker ligger öppet tillgängliga. Ofta tillgängliggörs filerna efter en viss embargotid men det finns också exempel på direkt tillgänglighet, motsvarande gold OA för artiklar.

Hur ligger Södertörn till nationellt?

I Sverige finns idag ingen nationell insamling av OA-statistik. Danmark har börjat samla in statistik på nationell nivå. Ett KB-finansierat projekt undersökte situationen för 2011 i Sverige. I rapporten redovisas OA-statistik för 32 svenska lärosäten. Södertörns högskola ligger jämsides med flera andra. Vi har ganska lite parallellpublicering i jämförelse. Vi ser att andelen guld-artiklar verkar öka, 2011 låg den på knappt 11 %. Och vi ser fler och fler exempel på OA-böcker. Vad vi inte ser i statistiken, men när vi möter Södertörns forskare, är att idag är många mycket medvetna om vad öppen tillgång innebär, och kan då ställa motkrav på finansiärer och förlag.

Vad tror du, kommer vi någonsin att nå 100 % öppen tillgång till forskningspublikationer?

VR:s förslag är att guld OA ska gälla om 10 år (2025). På 10 år kan en hel del hända, till exempel kan publikationsformerna förändra sig ytterligare. Vad är egentligen skillnaden mellan en monografi och en artikel? Den ena publiceras i en tidskrift, men det är inte säkert att tidskrifter spelar en lika stor roll om 10 år. Det som talar emot öppen tillgänglighet är möjligheten till en bästsäljare. Studier på skönlitteratur ger motstridiga resultat om försäljningen verkligen minskar när boken också finns att fritt ladda ned. Egentligen skulle nog allt kunna vara öppet tillgängligt. Den stora utmaningen blir då att avgöra var i granskningsprocessen en publikation befinner sig samt att göra sitt urval ur all öppet tillgänglig forskning.

Det pratas allt mer om öppen tillgång till forskningsdata, när blir det ett krav?

Finansiärerna och tidskrifterna börjar alltmer att ställa krav på öppen tillgång till forskningsdata. Det här är en fråga som får mycket uppmärksamhet just nu, men det finns än så länge inte så många svar. Forskningsdata är ännu mer disparat till form och innehåll än publikationer, och det uppstår nya frågor kring exempelvis juridiken. För närvarande hänvisar vi till Svensk Nationell Datatjänst som både tar hand om data själva, och hänvisar till olika ämnesspecifika tjänster. 10-11 november anordnar de träffar för de forskare som är särskilt intresserade av forskningsdata, läs mer om SND:s forskarworkshop.

 

Hej Camilla Hertil Lindelöw!

Camilla Hertil Lindelöw

Camilla Hertil Lindelöw

Bibliotekets forskarstöd har ju tillsammans med Baltic Worlds startat ett Twitterkonto om OA, publikationer och Bibliometri, SödertörnUniLib. Grattis, nå, hur går det?

– Tack, det går bra! Tanken med att använda Twitter är att försöka nå Södertörns forskare, särskilt doktoranderna, med tips för deras publicering.

Samtidigt vill vi också vara en del i att sprida vad vi håller på med här på högskolan till andra högskolor, så där bildas ett specifikt nätverk för det.

Det begränsade utrymmet en tweet har gör att det lämpar sig extra väl för spridning av nyheter och tips. Vi är också medvetna om att alla forskare inte är på Twitter, därför ska vi även se till att vårt Twitter-flöde också finns tillgängligt via bibliotekets webbplats.

Vilken är din bästa mediaform (för konsumtion) och varför?

– Som den bibliotekarie jag i grunden är, älskar jag böcker i alla former. Jag läser tryckta böcker och e-böcker på Kindle eller iPad lika gärna. Min enda sorg är att jag inte hinner läsa så mycket som jag skulle vilja.

Hösten är här. Tummen upp eller tummen ner? (Motivera!)

– Tummen upp! Hösten är, tillsammans med våren, mina favoritårstider. Först sparka höstlöv på promenad, sedan ta plats i fåtöljen med bokhögen och tekoppen.

VR satsar på guld

Denna vecka är det den internationella open access-veckan. Vetenskapsrådet (VR) tajmar bra i och med publiceringen av sitt ”Förslag till nationella riktlinjer för open access” på VRs webb-plats. T.o.m. 2 nov finns det möjlighet för alla som vill att kommentera riktlinjerna i ett webb-forum. Förslaget är resultatet av VRs regeringsuppdrag som i sin tur bygger på EU-kommissionens rekommendation till medlemsstaterna. Uppdraget innebär att VR ska ta fram förslag på hur öppen tillgång till svenska vetenskapliga publikationer bör se ut och inte om. Senare i år ska förslaget upp i VRs styrelse och lämnas sedan över till regeringen som beslutar om fortsatt process. I förslaget finns rekommendationer för.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk:

Alla sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter som har sitt ursprung i forskning som är finansierad med offentliga medel ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt ( så kallad gold open access) och ha en CC-licens.
Böcker som emanerar från forskning som är finansierad med offentliga medel ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt (så kallad god open access) och ha en CC-licens. … Riktlinjerna föreslås gälla från 2025.

Öppen tillgång till forskningsdata:

All forskningsdata som tagits fram med offentlig finansiering och som ligger till grund för en vetenskaplig publikation, ska vara öppet tillgänglig. Implementeringen av riktlinjerna bör ske stegvis, i takt med den internationella utvecklingen och att tekniska lösningar etableras.

Om vi börjar med öppen tillgång till publikationer, så noterar jag att VR:

  1. Valt ”gold”, eller den gyllene vägen till OA (innebär att kostnaden för att publicera hos ett förlag betalas av författaren, eller finansiären). Det finns ett antal mycket seriösa open access-förlag, t ex BioMed Central, Plos, etc. Det finns också ett antal oseriösa OA-förlag som det är viktigt att se upp för. Det finns fördelar med gold, som att artikeln blir omedelbart öppet tillgänglig och att den enbart sprids i en version. Gold innebär att förlagens roll och affärsmodell i princip kvarstår som i dag. Kan vara intressant att notera att det är den väg Storbritanien valde i sitt nationella ställningstagande för drygt 2 år sedan. VR skiljer gold från den s.k. ”hybrid-publiceringen”, d.v.s. när forskaren betalar för att den egna artikeln blir öppet tillgänglig i en tidskrift som kräver prenumeration. VR anser att den formen verkar konserverande och är dyr eftersom institutionerna dessutom betalar prenumerationsavgiften. I dagsläget är antalet tidskrifter att publicera i om man måste välja gold dock begränsat.
  2. Bokutgivning omfattas. I dag är bokutgivning oftast undantagen när det gäller krav på open access från finansiärerna. VR lyfter fram ett nationellt projekt där universitetsförlag samverkar, bl a om kvalitetsgranskning, som förebild.  Camilla Hertil Lindelöw, handläggare för publiceringsfrågor på högskolan, har skrivit om projektet och open access till monografier.
  3. Riktlinjerna förväntas inte gälla förrän fr o m 2025. Det kan tyckas svårt att sia om vilka open access-modeller som är starkast om 10 år. Ska sägas att VRs nuvarande förslag enbart omfattar steg 1, riktlinjer. Kvarstår att ta fram implementering, uppföljning och finansiering av förslaget.

När det gäller öppen tillgång till forskningsdata är frågan betydligt mer komplicerad och omogen samtidigt som hanteringen av forskningsdata redan på många sätt omfattas av existerande lagstiftning. VR menar t.ex. att den rådande uppfattningen är att forskningsdata redan betraktas som allmän handling men lärosätena har i dag inte ett uttalat uppdrag att göra sin forskningsdata öppet tillgänglig. VR påpekar att det finns ett antal aspekter att undersöka vidare innan öppen tillgång till data kan genomföras fullt ut. Ett första steg kan vara en rad pilotprojekt under de närmaste 5 åren där krav på öppen tillgång ställs på forskningsdata som finansierats av offentliga medel och som ligger till grund för en vetenskaplig publikation.

Det blir spännande att följa den fortsatta processen och här på bloggen kommer vi bl a att visa mer på hur det ser ut på Södertörn i dag gällande OA-publicering och gräva lite djupare i olika aspekter av OA till forskningsdata.

Fritt framför open access

Av Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap

Dagens forskare ställs inför ett svårlöst dilemma. Å ena sidan rimliga krav att forskare som finansieras av offentliga medel ska publicera resultaten öppet, och inte låsa in dem i svåråtkomligt dyra böcker och tidskrifter. Å andra sidan krav på att samma forskare meriterar sig genom att publicera i de mest välrenommerade tidskrifterna och förlagen, som ännu ofta saknar open access (OA).

Dilemmat har flera möjliga lösningar. De forskningsfinansierande råden och stiftelserna har börjat kräva OA-publicering men ger samtidigt särskilt stöd till detta. Det kan exempelvis användas när ett förlag kräver betalning för att en publicerad artikel också ska göras OA-tillgänglig. Men inför ett konkret publiceringsbeslut uppstår ändå ofta akuta svårigheter. Man blir inbjuden att vara med i en prestigefylld antologi som inte lämnar någon öppning för att också släppa texten med OA. Ledande internationella tidskrifter på det aktuella fältet har ingen OA-policy. Då blir det svårt att välja väg.

Innan jag kom till Södertörns högskola satt jag ordförande i styrgruppen för Linköping University Electronic Press, som har en omfattande OA-utgivning i digital form, som numera kompletteras av resurser för print-on-demand. Där startade jag också den elektroniska tidskrift jag fortfarande är huvudredaktör för, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research. Den har fått en stark position på sitt fält, helt på OA-basis. Tidskriften har också rankats allt högre i allt fler sammanhang, vilket visar att OA inte alls behöver innebära lägre akademisk status.

De belopp vissa förlag och tidskrifter kräver som stöd för publicering är ibland orimligt höga. Vissa tidskrifter tar drygt 20 000 kronor för att ge en artikel OA-status. Culture Unbound ger ut 30-40 artiklar per år, med en totalbudget på drygt 150 000 kronor (vilket främst täcker en 20 % anställning för en verkställande redaktör), vilket innebär en faktisk kostnad på högst 5 000 per artikel. LiU EP:s tekniska stöd är för oss kostnadsfritt, men kan knappast höja det beloppet mer än till max det dubbla, så de tidskrifter som kräver så mycket måste kalkylera med rejäla vinster. Nu tar Culture Unbound inte betalt av vare sig författare eller läsare, men givetvis måste utgivningen på något sätt betalas. Författarna har ju sina ordinarie forskarlöner och behöver därför inga royalties, och även för oss andra redaktörer och alla referees räknas våra insatser som normala inslag i ordinarie tjänster, och de ger ju också rikt utbyte i form av kunskaper, fältöverblick och CV-meriter. Men det mer handfasta redaktionella arbetet och de tekniska lösningarna kostar förvisso något. Vill man varken ta betalt av enskilda författare eller läsare måste man finna andra former. När det gäller Culture Unbound är det samverkande institutionsenheter som tillsammans med fakulteten vid Linköpings universitet garanterar verksamheterna, eftersom de ses som en viktig profileringsinsats. Nu har dessutom Vetenskapsrådet och NOS gått in med utgivningsstöd.

Många författare vittnar om hur de aldrig tidigare fått lika många läsare som nu när deras texter finns enkelt sökbara och direkt nedladdningsbara på nätet, helt utan kostnad. Medan tidskrifterna ofta hade högst några hundra läsare så får de digitala versionerna nu tusentals nedladdningar, vilket gör att de på ett helt annat sätt och i global skala kommer med i det intellektuella samtalet.

Förlagen förtjänar kritik för sitt sätt att slå mynt av arbete som forskare bjuder dem på, ytterst finansierat av skattemedel, och det behövs fler initiativ att skapa bredare publiceringsformer. Samtidigt lär det under en övergångstid inte vara möjligt att helt undgå icke-OA-publicering. Varje projekt bör i första hand välja OA, och alltid publicera viktiga delar av resultaten i sådan form, men det går knappast att förbjuda att det kompletteras av viss annan publicering.

Jag tror på OA som en långsiktigt hållbar och användarvänlig publiceringsform för forskningstexter. Här behöver råd, stiftelser, lärosäten, institutioner och forskargrupper utpröva olika sätt att få igång en infrastruktur som gör det kollektivt organiserade intellektuella arbetet enkelt sökbart och läsbart inom ramen för en gemensam offentlighet som vidgar och vidareutvecklar seminarierummens och konferensernas öppna forum.

Johan Fornäs…

Foto: Olcay YalcinVad har du för bakgrund?
Jag är ju professor i medie- och kommunikationsvetenskap här, men har min FD i musikvetenskap från Göteborgs universitet, har studerat matematik och filosofi vid Lunds universitet och arbetat med MKV vid Stockholms universitet och tvärvetenskaplig kulturforskning vid Linköpings universitet.
Hur tror du att den vetenskapliga publiceringen kommer att se ut om 5 år?
Förutsägelser är knepiga, men min gissning är att open access-publicering kommer att vara allmän och vitt spridd regel om 5 år, då den har stora fördelar för forskare, studenter och hela högskolevärlden, men att olika andra former ändå länge kommer att leva kvar sida vid sida, på grund av sega institutionella strukturer och kulturella vanor.
Har du någon okänd talang?
Jag spelar piano och dragspel men bara för mig själv. Och så gillade jag åtminstone i ungdomen att lösa matematiska problem.

 

 

Östersjöstiftelsens Open Access-krav: Hur har det gått?

Av Marianne Yagoubi, forskningsdirektör, Östersjöstiftelsen

Marianne-Yagoubi2-271x300För ett år sedan berättade du här på bloggen att forskare som fått anslag från Östersjöstiftelsen från och med 2011-års ansökningsomgång ska publicera Open Access. Hur har det gått? Vilka reaktioner har ni fått från forskarna?
Det är lite svårt att se något resultat ännu eftersom dessa projekt inte avslutas förrän efter 2014. Jag tror emellertid att forskarna är väl införstådda med detta eftersom i stort sett samtliga externa finansiärer ställer krav på Open Access-publicering.

Du beskrev förra året att ÖSS ingår i ett nätverk av statliga forskningsfinansiärer som alla ställer krav på Open Access-publicering. Har ni jämfört era uppföljningar? Följer alla forskare OA-kravet?
Riksbankens jubileumsfond är den finansiär som gjort en uppföljning hittills. Deras uppföljning gäller 40 forskningsprojekt och forskarna är den första grupp som omfattas av RJ:s krav på OA-publicering och har nu hunnit publicera ett antal tidskriftsartiklar. RJ drar tre generella slutsatser: Forskarna har god kunskap om Open Access och hur man publicerar Open Access, forskarna utnyttjar sitt lärosätesbibliotek angående publiceringsplaner och slutligen menar enstaka forskare att det finns en motsättning mellan att publicera i högrankade tidskrifter och att publicera Open Access.

Du skrev också att det kan bli aktuellt med publiceringsbidrag från ÖSS om en forskare vill publicera s.k. Gold OA, har det blivit aktuellt?
Östersjöstiftelsen ger ett bidrag på 30 000 kronor för publicering open access till alla nya projekt från och med år 2013.

Hur tror du att den vetenskapliga publiceringen ser ut om fem år? Kommer OA-publicering vara självklart för alla publikationstyper?
Jag tror att Open Access kommer att vara ett självklart sätt att publicera vetenskapliga texter på. Det kommer att ta lite längre tid att övertyga förlagen beträffande monografier, men det är en utveckling som de inte kommer att kunna stoppa. Precis som med vanlig skönlitteratur så går vi mer och mer emot elektronisk publicering och inom vetenskaplig publicering är Open Access ett fantastiskt hjälpmedel att sprida sina resultat och få dem lästa, citerade och kritiserade.

Är det något du vill tillägga angående ÖSS och Open Access?
Östersjöstiftelsen följer med intresse utvecklingen av open acess krav på monografier hos de större svenska finansiärerna. Vi ser också fram emot att ta del av den nationella policy för OA-publicering, som Vetenskapsrådet har i uppdrag att ta fram.

 

Gold OA – en guldgruva för förlagen?

KarinG4För två veckor sedan slog artikeln Who’s Afraid of Peer Review?, publicerad i tidskriften Science, ner som en bomb i Open Access-världen. Artikelförfattaren, John Bohannon, beskriver hur han fejkat en artikel om ett påstått ämne som skulle ha utvunnits ur en lav och ha egenskaper användbara i kampen mot cancer. Artikeln, i lite olika varianter, skickades till 304 Open Access-tidskrifter med modellen Gold OA, dvs som tar betalt av författaren i samband med publiceringen. Enligt John Bohannon innehöll artikeln stora brister och rena felaktigheter i såväl metod som hantering av data och hade dessutom etiska tveksamheter. Brister som en kompetent reviewer enkelt borde ha upptäckt. Här kommer bomben in. Artikeln har hittills accepterats av 157 tidskrifter och nekats av 98. Otroligt pinsamt för såväl nya lyckosökande förlag som några av de mest etablerade som också fanns representerade.

Open Access-förespråkarna var inte sena att ge sin syn på artikelexperimentet. De menar bl a att studien i första hand visar på stora brister i peer-review-systemet, och att samma artiklar borde ha skickats till en kontrollgrupp med prenumerationstidskrifter för att resultatet skulle vara relevant. Även urvalet av tidskrifter har kritiserats. 167 st tidskrifter valdes från DOAJ som är en förteckning över seriösa OA-tidskrifter och 121 st från den omtalade Beall’s list  som är motsatsen, dvs en lista över oseriösa, s.k. ”predatory journals”  OA-förlag. 16 av tidskrifterna finns på bägge listorna. John Bohannon skriver:

For the publishers on his list (Beall’s list) that completed the review process, 82% accepted the paper. Of course that also means that almost one in five on his list did the right thing—at least with my submission. A bigger surprise is that for DOAJ publishers that completed the review process, 45% accepted the bogus paper.

Ska sägas att en av de tidskrifter som tidigt avfärdade artikeln och hittade dess svagheter var PLOS ONE, en mycket etablerad OA-tidskrift med hög impact factor. Men, antalet OA-tidskrifter har exploderat och de kommersiella förlagen, som tidigare såg OA som ett hot, vädrar morgonluft och ser möjligheten att tjäna pengar på s.k. Gold OA. John Bohannon drar slutsatser om utvecklingen:

From humble and idealistic beginnings a decade ago, open-access scientific journals have mushroomed into a global industry, driven by author publication fees rather than traditional subscriptions

En ny inkomstmöjlighet finns också för förlagen genom de s k hybridtidskrifter som ger författarna valet att betala för att få sin artikel fritt tillgänglig i en prenumerationstidskrift. Så först betalar någon för att publicera artikeln och sen betalar biblioteken prenumerationskostnaderna, populärt kallas det ”double dipping”.

Hur blev det så här? En drivkraft för OA-rörelsen är ju, och har varit, att bekämpa förlagens höga vinster.

Röster höjs för att akademin ska ta kontroll över den vetenskapliga publiceringen. Björn Brembs, professor i neurogenetik vid  Regensburgs universitet i Tyskland, är aktiv i debatten om vetenskaplig publicering. Han menar att marknaden för publicering är dysfunktionell och att varken Gold eller Green OA (parallellpublicering) är tillräckliga för att få ett väl fungerande system. Lösningen ser han i att akademin, genom biblioteken, tar kontroll och bygger en modern infrastruktur för publicering. Är det en utopi värd att sträva efter?

Målet: Att forskningsresultat ska publiceras OA – tillgängligt för alla på nätet för att främja forskningen – är klart värt att sträva efter, men hur vi når vi dit på bästa sätt kan jag inte se något givet svar på i nuläget. Helt uppenbart är att publiceringslandskapet blir allt mer komplext och svårmanövrerat. Helt säkert är också att det kommer att krävas kunskap av såväl forskarna som biblioteken och annan stödverksamhet på högskolorna och universiteten om utvecklingen inom området. Vilken kanal är rätt för mig för publicering med avseende på såväl meritering som Open Access? Här kan finnas till synes motsägelsefulla incitament och då är vi inne på forskarens dilemma i valet av publiceringskanal som Johan Fornäs kommer att skriva om senare i veckan.

 

Vad gör jag för att undvika oseriösa OA-förlag?
I första hand gäller en noggrann kontroll av tidskriften och förlaget som står bakom. Hur länge har den funnits? Finns den i Web of Science? Vem är editor-in-chief? Vilka ingår i redaktionskommittén?

Pieta Eklund, Högskolan i Borås, har skrivit en användbar guide:
Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifter.

Listan över oseriösa OA-förlag: Beall’s list: Potential, possible, or probable predatory scholarly open-access publishers.

Läs gärna: Bluff-förlag söker forskare en allt vanligare företeelse, SULF

Har du frågor inför publicering i tidskrift eller parallellpublicering, vänd dig till biblioteket, Publications@sh.se.

 

Seminariet Open Access – a Simple Choice?

Av Greta Linder, Södertörns högskolebibliotek

Här kommer en kort summering från tisdagens seminarium i Aula Magna, som arrangerades gemensamt av biblioteken vid Södertörns högskola, Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Handelshögskolan.

Ulf Kronman, från OpenAccess.se vid Kungliga biblioteket, gav först en bakgrund under rubriken OA från varför till hur. Han konstaterade att det vore bra att samordna kraven från lärosäten och forskningsfinansiärer så att det blir tydligare för forskarna vad som gäller. Det måste få ta tid med övergången till OA, därför skall Green och Gold OA ses som ett komplett till varandra. Vi kan börja med grön och för att på sikt ha Gold OA. (Du kan läsa mer om Green och Gold OA i måndagens inlägg. Sedan följde det jag anser var eftermiddagens huvudattraktion, en paneldiskussion med representanter från ledningen vid de olika lärosätena. Södertörns högskola representerades av prorektor Rebecka Lettevall. Det fanns en stor samstämmighet mellan lärosätena. Alla tycker att OA är bra och de flesta har en policy som uppmanar forskarna att publicera sina forskningsresultat OA. Det är en demokratifråga att resultaten är tillgängliga och dessutom vill lärosätena sprida sin forskning. Samtidigt så finns det problem. Någon måste betala för kvalitetsgranskningen och nu har lärosätena ibland dubbla kostnader, både för prenumerationer och för författaravgifter. Forskarens dilemma är också svårt att bortse från: Att publicera sig i de mest ansedda tidskrifterna har stor betydelse både för forskningsspridningen och för den egna meriteringen.

Vår prorektor Rebecka konstaterade att frågan är ny och angelägen, men det är osäkert vart den är på väg. Som ett exempel på vikten av att ha tillgång till informationen för att kunna göra en egen bedömning, tog hon upp Susanne Olssons och Simon Sorgengfreis artikel som jag skrev om i Karins blogg i onsdags. Astrid Söderbergh-Widding, vicerektor vid Stockholms universitet, menade att OA här för att stanna eftersom de globala vinsterna är så stora.

Det kom ett vågat förslag från publiken om att lärosätena skulle kunna ha en gemensam OA-policy. Panelen höll med om att man har samma grundinställning, men att lärosätena har olika förutsättningar. Samtidigt såg de detta seminarium som en viktig del i den gemensamma diskussionen.

Tre forskningsfinansiärer, EU, VR och RJ, berättade om sin syn på OA och de krav de ställer på de projekt som får finansiering via dem. I förslaget för EU:s kommande forskningsprogram, Horizon 2020, gäller OA för granskade, vetenskapliga artiklar inom alla områden, medan ett försök med OA för forskningsdata planeras inom några områden. Riksbankens jubileumsfond har haft halvtidsuppföljningen för de första projekten som berörts av deras OA-krav. Svaren tyder på att forskarna har god kunskap om OA och vill publicera sina resultat OA. Nytt för Vetenskapsrådet är att ansökan om projektmedel nu skall innehålla en plan för hur forskningsdata skall bli tillgängligt som OA.

I seminariets sista presentation berättade Eva Stensköld från Utbildningsdepartementet om forskningspropositionen Forskning och innovation. OA ses som en del av forskningens infrastruktur och regeringen vill ge Vetenskapsrådet i uppdrag utforma nationella riktlinjer. Det kommer dock dröja eftersom det måste beslutas i riksdagen innan det kan ingå i Vetenskapsrådets regleringsbrev.

Avslutningsvis konstaterades att det under eftermiddagens seminarium blivit väldigt tydligt att frågan om OA har förskjutits från varför till hur.

Missade du seminariet? Se filmerna!

Östersjöstiftelsen och Open Access

Av Marianne Yagoubi, forskningsdirektör, Östersjöstiftelsen

Det finns idag flera studier som visar att forskning som publiceras Open Access sprids snabbare och citeras oftare. Det är ett skäl till att Östersjöstiftelsen och allt fler forskningsfinansiärer ställer krav om Open Access.

För de forskare som får anslag från Östersjöstiftelsen från och med 2011 års ansökningsomgång gäller att de ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga på internet. När det gäller monografier så ser stiftelsen gärna att även dessa blir fritt tillgängliga på internet. ÖS har denna policy eftersom vi anser att det är viktigt att den forskning vi stöder får stor spridning och läses av så många som möjligt.

Stiftelsens ambition är också att ha samma krav och riktlinjer för Open Access publicering som andra externa finansiärer och därför är vi sedan några månader med i ett nätverk kring Open Access. Nätverket består av personer från statliga forskningsfinansiärer (Vetenskapsrådet, Formas, Fas och Vinnova), stiftelser (Riksbankens jubileumsfond, Strategiska stiftelsen och ÖS) samt Kungliga bibliotekets open access avdelning. Nätverket är ett utomordentligt bra sätt för Östersjöstiftelsen att snabbt ta del av nyheter kring open access och ett forum där principer och policies kan diskuteras och samordnas. Allt för att underlätta för den enskilde forskaren att tillämpa denna form av publicering. Vi forskningsfinansiärer har givetvis en viktig policydrivande roll eftersom vi kan kräva open access som en del i publiceringsplanen för att bevilja forskningsanslag.

Idag finns det vissa hinder mot Open Access när det gäller publicering, det kan t ex ibland finnas ett motstånd från vissa förlag. Open Access tidskrifter får kämpa lite extra eftersom de är nya. Dessa problem kommer gradvis att försvinna då Open Access publiceringen blir mer etablerad och då forskarnas syn på denna form av publicering blir mer positiv.

Ett flertal finansiärer ger publiceringsbidrag för publicering Open Access. Östersjöstiftelsen kommer troligen att liksom andra finansiärer bevilja ett schablonbidrag till varje projekts budget. Information om detta och hur Open Access publicering ska redovisas av forskarna kommer vi att ta upp på vår hemsida inför kommande ansökningsperiod.

Marianne Yagoubi…

Marianne YagoubiVad har du för bakgrund?
Fransk språkvetenskap. Ca 25 års arbetserfarenhet inom forskningsfinansiering och internationellt forskningssamarbete bl. a. på Vetenskapsrådet och European Science Foundation (ESF) i Strasbourg.

Har du någon okänd talang?
Ganska bra på trädgårdsarbete.

Vad gör du för att samla krafter?
Gör gärna en birdie eller ett par på golfbanan.

Har du någon favorit OA-tidskrift?
Baltic Worlds.

 

Varför valde du att publicera dig Open Access?

Av Greta Linder, Södertörns högskolebibliotek

I och med mitt arbete som granskare av registreringar i DiVA ser jag många intressanta texter som forskarna vid Södertörns högskola publicerat. Jag har pratat med två av forskarna, Magnus Johansson och Susanne Olsson, som valt olika vägar att publicera sina artiklar Open Access. 

Magnus johanssonMagnus Johansson, docent vid Institutionen för livsvetenskaper, har tillsammans med fyra kollegor publicerat en artikel i OA-tidskriften PLoS ONE.

Varför valde ni att skicka er artikel till Plos ONE? Var det viktigt att välja en OA-tidskrift?
Ja, det var viktigt att välja en OA-tidskrift. Forskningsfinansiärernas OA-krav gjorde att det kändes rätt, även om vi inte hade kravet på denna artikel. Dessutom är Plos ONE en tidskrift med högt anseende bland forskare.

Ni fick publiceringsbidrag från Publikationskommittén till författaravgiften. Hade ni haft möjlighet att publicera i PLoS ONE utan det?
I och med att vi fick bidraget från Publikationskommittén behövde vi inte fundera. Forskningsanslagen räcker inte så långt, och det hade inte känts rätt att behöva betala ur egen ficka.

Er artikel har hittills laddats ner över 200 gånger och har ytterligare 500 ”views” sedan i februari. Har ni märkt några positiva effekter av att er artikel är fritt tillgänglig?
Det är för kort tid för att avgöra. I vanliga fall brukar kollegor höra av sig för att få artikeln, men då den är fritt tillgänglig behöver de inte det. Nu är det fler som har möjlighet att läsa den, så på sikt hoppas vi på fler citeringar.

Bertrand, Y., Töpel, M., Elväng, A., Melik, W. & Johansson, M. (2012)
First Dating of a Recombination Event in Mammalian Tick-Borne Flaviviruses. PLoS ONE, 7(2), e31981.

 

Susanne OlssonSusanne Olsson, docent i religionsvetenskap, har lagt en kopia av sin och Simon Sorgenfreis artikel från DIN: tidsskrift for religion og kultur, i högskolans publikationsdatabas DiVA.

Varför valde ni att parallellpublicera er artikel?
Artikeln blev väldigt uppmärksammad då den kom och vissa blev uppretade. Det var därför viktigt att alla kunde läsa vad som verkligen stod i artikeln. Då är det viktigt att artikeln är lättillgänglig och går fort att få fram. Finns den enbart i tryckt form är det lätt att man avstår från att leta upp den. Efter artikeln i DIN startade vi bloggen Religionsvetenskapliga kommentarer för att snabbare kunna kommentera aktuella frågor.

Det är inte alla förlag som tillåter att författaren parallellpublicerar sin artikel. Var det några problem med att få tillstånd från förlaget?
Det var inga problem. De förstod varför det var viktigt för oss och tyckte att det var roligt att de publicerat en artikel som väckt så mycket uppmärksamhet.

Var det svårt att registrera och ladda upp fulltexten i DiVA?
Nej, det var hur enkelt som helst. Men det är bra att någon på biblioteket kontrollerar informationen.

Kan du tänka dig att parallellpublicera fler artiklar?
Om jag fick välja skulle jag lägga upp allt. Det är bra att forskningsfinansiärerna har börjat ställa OA‑krav.

Olsson, S. & Sorgenfrei, S. (2011). Svensk religionskritisk diskurs. DIN, 3-4, 82-98.

1 2