Blogg / Nyheter om Nätbaserat Lärande

Från Södertörns högskolebibliotek.

Tummen upp…

… för utbildning i studiewebben! Starten gick i måndags med lärare och administratörer. Fyra fullproppade timmar med nytt arbetssätt och många nya funktioner att sätta sig in i. Koncentrationen var hög! Knivigt ibland. Men också stor lättnad och en god känsla av att studiewebben kommer göra arbetet smidigare fram över.

IKT-pedagogerna Anna, Alex och Rickard, som var behjälpliga under hela passet, kände sig nöjda med första utbildningstillfället och ser fram emot nästa utbildningsgäng!

IKT-pedagog Rickard Karlsson gör tummen upp under första utbildningstillfället .

IKT-pedagog Rickard Karlsson gör tummen upp under första utbildningstillfället .

lina_foto_annahartvigfinger_dator_foto_annahartvigLAR_1822

macka_foto_annahartvigbruno_foto_annahartvighand_penna-foto_annahartvig

maria_foto_annahartvigfrukt_foto_annahartvigrickard_foto_annahartvig

jonas_foto_annahartvigtangentbord_foto_annahartvighumlan_foto_annahartvig
Anna Hartvig
Kommunikatör team studiewebben

 

Skål studiewebben!

LAR_6653LAR_6647 copyLAR_6526LAR_6754LAR_6712LAR_6675

LAR_6742LAR_6496LAR_6692
Idag firade högskolan att itslearning blir det system som utgör högskolans nya lärplattform – studiewebben. Firandet gick av stapeln i bibliotekets lounge med personal och studenter som minglade med bubbel och salta pinnar. Jonas Gilbert, bibliotekschefen, höll ett tal som avslutades: ”Med studiewebben lägger vi grunden för en mycket spännande utveckling. Tack för ert engagemang och för att ni visar vägen framåt!”

Fina ord från Jonas och härliga mingelgäster!

Anna Hartvig
Kommunikatör team studiewebben

P.S Självklart var det alkoholfritt bubbel 🙂

Jonas Gilbert blir intervjuad av journalistikstudenter.

Jonas Gilbert, bibliotekschef, blir intervjuad av journalistikstudenter.

”Det går snabbt – man testar, klickar och lägger till det man vill ha!”

Mona Petersson är en av våra testanvändare i studiewebben under våren 2010.

Mona Petersson är en av våra testanvändare i studiewebben under våren 2016.

Att Mona Petersson har sitt fokus inställt på geografi går inte att missa. I hennes rum brottas böcker, pärmar och papper med en mängd jordglober i alla dess former. Mitt bland travarna hittar vi Mona och hennes dator. På skärmen lyser startsidan på studiewebben. Det är därför vi här. Mona är en av de lärare som just nu är vår testanvändare. Hon har skapat två kursrum i det nya verktyget och upplever att det nästan är självinstruerande: ”Man testar, klickar och lägger till de ikoner man vill ha – det går snabbt”

Vad gillar du mest med studiewebben?
– Att du enkelt kan återanvända en tidigare kurswebb! Du behöver inte längre manuellt kopiera och klistra in olika delar från en föregående kurs utan du kan återskapa allt innehåll direkt till nästa kurs – alla uppgifter, länkar, filmer, bilder – rubbet!

Finns det något mer du uppskattar?
– Ja, att jag äntligen kan anpassa datumet för publicering av uppgifter. En tidigare bestämd deadline för en inlämningslåda är inte fast. Om jag exempelvis märker att datumet är för snävt, kan jag ändra datumet i efterhand. Det gick inte förut. Något annat som också är bra är att du kan skapa en hel kurs med ett fullständigt innehåll utan att allt görs synligt på en gång. Du kan också i förväg lägga in en start- och sluttid, vilket till exempel är bra vid hemtentor. Innan var du ju tvungen att publicera hemtentan vid ett bestämt klocksla­­­g. Nu kan du lugnt göra annat och låta studiewebben publicera förinställda aktiviteter.

Vad har du för förväntningar på studiewebben framöver?
– Jag hoppas hitta nya tillämpningar. Jag vet ju att nya funktioner är på ingång och det känns spännande! Jag vill börja använda mig av fler bilder för att skapa ett mer välkomnande forum – bilder som illustrerar det som mina kurser handlar om. Då jag inte har möjlighet presentera allt kring ett visst område på mina egna föreläsningarna är min tanke att jag också ska lägga in kompletterande filmer kring ämnet. Det kan handla om sekvenser som jag hämtar från YouTube eller filmer från andra föreläsare till exempel från UR Access.

 Vad vill du säga till dina medarbetare som ska börja arbeta i studiewebben?
– Att inte stressa upp sig! Det är verkligen ett lätthanterligt verktyg. Som jag sa i början är det bara att klicka på de ikoner du vill ha, en inlämningslåda, en bedömningsöversikt, en enkät eller vad du vill att din kurs ska innehålla. Så är du van att arbeta med en dator och har ungefärlig koll på vad en app är, har du inget att oroa dig för. Och vad jag har hört så kommer det erbjudas flera utbildningstillfällen och det tror jag räcker gott för att du ska vara på banan vid nästa terminsstart!

Anna Hartvig
Kommunikatör team studiewebben

Vad säger projektledaren om studiewebben?

Marie Sterner är projektledare för studiewebben

Marie Sterner är projektledare för studiewebben på Södertörns högskola.

Marie Sterner är projektledare för implementering av studiewebben på Södertörns högskola. Vi fångar henne i farten och ställer ett par snabba frågor.

Vad är det som blir bättre med studiewebben?
– Åh, det är flera saker! Som student kommer du ha bättre översikt av dina studier och som lärare kommer du att spara tid i din kursplanering. Och kommunikationen mellan alla parter blir smidigare och snabbare.

Oj, det låter ju fantastiskt, berätta mer!
– Fram tills nu har det sett väldigt olika ut i själva strukturen på kurswebbarna, vilket gjort att många studenter har upplevt det rörigt att gå mellan de olika kurserna i verktyget. Nu kommer ett gemensamt mallsystem göra att det ser ungefär likadant ut vad du än studerar. Det gör att det blir lättare att känna igen sig och hitta det man söker!

Du säger att kommunikationen blir smidigare, vad menar du?
–  Jo, så fort det exempelvis blir akuta ändringar som inställda föreläsningar, salsändringar eller schemaändringar får du snabb information. Du som har en smartphone kommer att kunna ladda ned en app som skickar push-notiser. Det går även lätt att se dessa meddelanden via din dator. Dessutom kommer det att vara enkelt att kommunicera direkt i verktyget – du kommer slippa långa mailtrådar, som det ofta blir via vanligt mailande.

Där lämnar vi Marie, som säger säger att många nya spännande funktioner är på gång i studiewebben. Mer om dessa nyheter rapporterar vi längre fram!

På återseende!
Anna Hartvig
Kommunikatör team studiewebben

Studiewebben på fika!

Härlig stund! Det är fika på Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik (NMT), institutionen som är ”testpilot” när vi skapar nya kursrum på studiewebben. Minna Räsänen, prefekt för NMT tar emot oss i det stora matrummet en vintrig eftermiddag. Här finns plats för generösa fikastunder och dynamiska möten mellan personalen. Vi träffar flera av de personer, lärare och administratörer som nu har fått en första inblick i studiewebben. Patrik Dinnetz är en av de lärare som är först ut med en kurs i det nya verktyget och som bygger upp ett digitalt kursrum för sina studenter. Patrick har bland annat en förhoppning om en mycket enklare hantering av mappar och grupper när vi nu tar steget mot en ny kursstruktur på webben.

Anna Ml Nilsson och Minna Räsännen

Minna Räsänen, prefekt på NMT och Anna M Nilsson, IKT pedagog i Projekt studiewebben i samspråk om nya digitala möjligheter.

Rickard Karlsson och Patrik Dinnetz

Rickard Karlsson, IKT pedagog i Projekt Studiewebben utbyter tankar och framtida
idéer kring Studiewebben med Patrik Dinnetz, kursansvarig på NMT. Goda kakor i matrummet på NMT:s institution.

Den 18 januari kopplade vi på de första kurserna i studiewebben:
Att skriva för webben och interaktiva medierGeografi B, Introduktion till hållbar utveckling och Statistik för miljövetare.

Vi ser fram mot att följa dessa kurser under våren ­och självklart kommer du att få rapporter om hur det går här på bloggen. Tills nästa inlägg passar vi på att tacka för kaka och kaffe på NMT! Vi hörs!

Anna Hartvig,
kommunikatör
team studiewebben

Studiewebben tar över…

den här bloggen! Ja nu kommer team studiewebben att gästa bloggen ett tag. Vi kommer att göra olika nedslag i arbetet med att implementera systemet, lyfta fram pedagogiska tankar från lärare och dessutom kommer vi följa första institutionen som nu är igång som ”pilot”, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik (NMT) Och möjligen ser vi en och annan gästbloggare här också. Dessutom har vi en ny IKT-pedagog på plats, läs en mini-intervju med Anna Nilsson längre ner i inlägget.

Spännande tycker vi. Häng med!

/Hälsningar, IKT-pedagogerna i team studiewebben, Alex, Rickard och Anna.

Tre IKT-pedagoger står tillsammans i biblioteket

Alex Alexandersson, Anna Nilsson och Rickard Karlsson, IKT-pedagogerna i team studiewebben. Foto: Anna Hartvig.

 

Anna Nilsson.

Anna Nilsson. Foto: Tomas Dyrcz.

Hallå där Anna Nilsson!

Vem är du?

– Jag har en bakgrund som lärare på Karolinska Institutet (KI). Nu senast kommer jag från *LIME där jag under några år handlett lärare och forskare på KI i den grundläggande högskolepedagogiska kursen GHPD, som gått på distans. Ett samarbete med högskolepedagogiken här på Södertörn är också på gång.

Jag lämnar det uppdraget med lite sorg i hjärtat eftersom det har varit så stimulerande att möta lärare och forskare i deras utvecklings och insiktsprocess mot ett studentcentrerat lärande. Jag hoppas på att jag på ett liknande sätt kommer att få tillfälle att stötta lärare här på Södertörn i min roll som IKT pedagog. Efter att nu senast studerat utbildningsproduktion digitala medier/e-learning så är det väldigt roligt att få träda in här på Södertörn som IKT pedagog.

Vad engagerar dig i ditt arbete?

– Åh, flera olika saker. Samarbete med andra människor i olika utvecklande projekt. Ur ett IKT-perspektiv, att ta fram läraktiviteter som stimulerar lärande anpassade efter syfte och mål. Möten med olika människor och samtal kring högt och lågt. Att lyssna på andra, försöka möta deras behov, hjälpa till att lösa olika hinder. Och så är det en stor glädje att få göra sådant som bidrar till andras utveckling som till exempel att sätta samman kurser och undervisa. Sedan tycker jag det är vansinnigt roligt att göra film.

Har du någon dold talang?

– Jag kan blåsa eld. Under sent 90-tal gjorde jag och en teaterkompis en mindre Sverigeturne där vi hade en eldblåsarföreställning. Jag minns särskilt våra uppträdanden i Göteborg och Halmstad. Det kom jättemycket folk! Två unga tjejer lite lagom uppklädda. Det var tider det ;D

Vad tycker du om vintern? 

– Vintern är här, tummen upp. Det blir vitt och vackert! Tummen ner. Det blir slaskigt. Mina barn är ganska små och då blir det overall och en massa ståhej på morgonen att försöka få all vinterutrustning på plats.

 

(*LIME  Institutionen för Lärande Informatik Managment och Etik har två universitetsövergripande verksamhetsområden – pedagogisk utveckling och stödverksamhet samt forskning, utbildning och rådgivning på området hälso- och sjukvård- samt forskningsetik. Läs mer på Karolinska institutets webbplats om LIME.)

 

MOOCs in Scandinavia Conference 2015 + trevlig sommar!

Vårterminen har präglats av ett intensivt och spännande arbete med den nya lärplattformen (Studiewebbsprojektet) och specifikt med kravarbete för upphandlingen. Förfrågningsunderlaget är nu publicerat och vi kommer att börja utvärdera anbuden i mitten av augusti. I början av juni hade vi möjlighet att delta på tvådagarskonferensen ”MOOCs in Scandinavia Conference 2015” som anordnades av Karolinska Institutet, Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Uppsala universitet och SICS (the Swedish Institute of Computer Science). Två mycket inspirerande dagar med en bra blandning av föreläsningar, praktiska exempel och ny forskning, både från Sverige, Norden och andra länder.

Här följer våra reflektioner, vi passar samtidigt på att önska er en trevlig sommar!


 

Alex Alexandersson

Alex Alexandersson IKT-pedagog, Södertörns högskolebibliotek

Vad tar du med dig från med från konferensen som kan relateras till arbetet med nätbaserade lärande här på SH?

Alex Alexandersson:
Det var givande att få ägna lite mer koncentrerad tid till att reflektera kring vad lärande är och kan vara i olika sammanhang. Speciellt med tanke på MOOCs som ju utmanar ”vanliga kurser” som ger högskolepoäng och som därmed har intresse av att utvärdera på siffror och genomströmning. Att utvärdera kvantitativt.

MOOCs bygger på idén om många deltagare som dessutom kan ”komma-och-gå”. Då kan deltagare lämna kursen innan alla steg är klara, ja om upplägget ens definieras som steg. Vad betyder det att många påbörjar en MOOC, men färre avslutar, som vi fick exempel på? Är det ett misslyckande i kursdesignen? Eller kan det förstås som att deltagaren fick det den önskade, lärde sig precis det den ville, någonstans i mitten av kursen? Hur mäter och utvärderar man MOOCs, när det inte går på det sätt vi är vana vid. Något annat som alltid är spännande att fundera kring är den klassiska ”tekniken-som-frälsare”-tanken. Om vi bara har tillgång till teknik, Internet och digitalt material så har vi per automatik öppnat upp, gjort en gärning, förbättrat förutsättningarna för lärande och till och med utjämnat orättvisor i världen. Men har vi det? Vi fick exempel på siffror som visar att de som läser MOOCs är de som redan är inne inne i högre utbildnings-systemet, de har redan knäckt koderna för att plugga här. Ack, ett misslyckande, likt inledande tankebanor? Kanske inte. Klart att tekniken öppnar upp för fantastiska nya saker men det är människan som måste göra något av den. Vi måste också se på tekniken med glasögon av kulturell förståelse, maktanalys, olika förutsättningar i samhällen och på individbasis.

Sen blev jag sugen på att gå några MOOCs själv. Det norska utbudet lockade rent ämnesmässigt, men språket kan bli svårt inser jag…

 

Rickard Karlsson

Rickard Karlsson IKT-pedagog, Södertörns högskolebibliotek

Rickard Karlsson:
Även om det ännu inte är planerat för några MOOCs på Södertörns högskola är det ändå intressant att hänga med i denna omvärldsbevakning. MOOC-begreppet och dess kontext är en gren av nätbaserat lärande, vilket även är intressant för oss. Lärande blir mer och mer s.k. ”blended learning” och det aktualiseras ännu mer nu när vi är på gång att införskaffa ett LMS (Learning Management System, lärplattform).

Från konferensen tar jag med mig flera exempel på MOOC:s som andra lärosäten har skapat. Dessa borde vi slänga ett extra öga på och ha ett antal frågor med oss, t.ex. Hur är dessa kurser uppbyggda? Vad funkar? Vad funkar inte? Hur ser de olika MOOC-plattformarna ut?

 

Catarina Hummelstrand

Catarina Hummelstrand enhetschef för Media och Webb, Södertörns högskolebibliotek

Catarina Hummelstrand:
Eftersom MOOC-begreppet är relativt nytt och endast några lärosäten i Norden producerat egna så kom fokus istället att handla om nätbaserat lärande och blended learning, vilket gjorde konferensen mer intressant för oss på Södertörn eftersom vi inte heller producerat några MOOCs eller planerar att göra det. Snarare hamnade den pedagogiska frågan i centrum och den viktiga frågeställningen hur vi inom högre utbildning ska lyckas skapa miljöer där studenterna vill lära och inte gör det på grund av att de måste. Hur kan digitala verktyg användas för att skapa större engagemang och mer studentaktiva upplägg på kurser? Och hur kan kvalitén på undervisningen förbättras med hjälp av teknik? Det är frågor som vi ständigt funderar på och särskilt mycket nu i arbetet med införande av ny lärplattform.

Ett intressant exempel på hur nya förutsättningar kan skapas av digital teknik är högskolan i Dalarnas nätbaserade barnmorskeundervisning i Somaliland. De berättade om hur lärosätet samarbetade med University of Hergeisa via online-kurser och tillsammans utbildade barnmorskor. Hur de lagt upp kursen, vikten av att anpassa upplägget utifrån lokala förhållanden och hur viktigt det är med hög interaktion mellan kursdeltagarna och lärarna. De lyfte också fram vinsten som svensk sjukvård fått i och med samarbetet och då främst vad gäller ökad kunskap kring svensk-somaliska mödrars graviditet och förlossningskomplikationer. De visade på ett kursupplägg som ger ökad kunskap i både Somaliland och Sverige och kanske kan Södertörn göra något liknande inom något av sina special områden, inom eller utanför Sverige? Vi vill gärna vara med och fundera kring detta och se hur vi kan stötta sådana idéer. Här kan ni läsa mer om Högskolan i Dalarnas projekt: http://ki.se/sites/default/files/klingberg_mooc_presentation_150608.pdf

 

MOOC – En återblick

Det är dags för ett återbesök på vår blogg för en av de stora snackisarna inom högskolevärlden, nämligen MOOC! För ungefär ett och ett halvt år sedan skrev jag mitt första blogginlägg kring MOOC, där jag till största delen förklarade vad begreppet stod för och sedan dess har jag fortsatt bevakat området på nätet och i media. I detta inlägg vill jag istället dela med mig av ett par erfarenheter kring ett intressant eftermiddags-seminarium som jag deltog på i höstas. Detta seminarium anordnades av Svenska institutet och kallades ”Det svenska MOOC-landskapet – erfarenheter och utmaningar”.

Svenska Institutet - Slottsbacken

(Creative Commons-licens: CC BY-SA 3.0)

Där talade:

  • Martin Wikström, analytiker och Sophia Tannergård, forskningsassistent vid myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys)
  • Jan-Olov Höög, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet
  • Marita Ljungqvist, lektor i kinesiska vid Lunds universitet
  • Flemming Konradsen, professor vid institutionen för internationell hälsa, immunologi och mikrobiologi, Köpenhamns universitet

Först ut var Tillväxtanalys, som i våras gjorde en omvärldsanalys och undersökt MOOC:s betydelse, utmaningar och utbildningspåverkan i fyra länder; USA, Storbritannien, Indien och Kina (rapporten finns att läsa på Tillväxtanalys hemsida). Vidare under eftermiddagen delade senare talare från de olika universiteten sina erfarenheter kring MOOC till oss åhörare.

Varför MOOC?
Många av talarna visade flera argument om varför de satsat och arbetat med MOOC, och flera hade kommit fram till slutsatser av liknande slag. Här är några av dem:

  • Förhoppningar om att sänka utbildningskostnader, tillgängliggöra och exportera utbildning
  • Utveckling av utbildningssystemet och ett globalt klassrum
  • Marknadsföring och rekrytering
  • Hantera lärarbrist
  • Vi lär oss ny teknik och pedagogik inom e-learning
  • Vi utsätts för en direkt internationell konkurrens inom utbildningen
  • Skapar positiva interna reaktioner inom ett forskningsintensivt universitet
  • Feedback från ett massivt antal användare

Arbete och utmaningar

På kort och lång sikt krävs det en hel del arbete när en MOOC ska implementeras, och flera utmaningar och frågeställningar ställs därefter. Ett par exempel:

  • Det är ett stort produktionsarbete
  • Risk för att investeringar görs på teknik som snabbt blir gammalmodig
  • Höga investeringar är nödvändiga för utveckling
  • Det är mycket tid som behöver avsättas för bemanning
  • Föreläsningar bryter gamla vanor och behöver förnyas
  • Det behövs hållbara finansiella system
  • Licensiering av kurser till andra länder som översätter dessa till det egna språket
  • Vilka typer av intyg/certifikat ska ges för en MOOC?
  • Kan en MOOC vara gratis om den ECTS-poäng (European Credit Transfer System)?

Avslutning

MOOC är onekligen ett spännande område under snabb utveckling, och det ska bli intressant att se vart vi har hamnat inom ett par år; globalt och nationellt, ekonomiskt, pedagogiskt, etc. Avslutningsvis kan jag tipsa er som är nyfikna att prova på, eller läsa mer om MOOC:s, om https://www.mooc-list.com/. Där kan man hitta MOOC:s enkelt och filtrera på ämne, universitet/högskola, land, språk, datum, etc.

Rickard_Karlsson

/Rickard

Flippade klassrum, bloggande lärare och IKT-studions ”make-over” – en tillbakablick!

Nu grönskar det och förhoppningsvis infinner sig en ”sommarfeeling” sakta men säkert. Tid för reflektion och återblick. Och vilken händelserik termin tycker vi som arbetar med nätbaserat lärande! Vi vill gärna bjuda er på en liten tillbakablick på några utvalda händelser under den senaste tiden. Möten mellan teknik+pedagogik+lärande. Varsågoda!

Adobe Connect +”Det SKA gå” + Moçambique = sant!

Vi vill börja med att blicka tillbaka lite längre bak, närmare bestämt till september 2013.

Vi har en engagerad doktorand i Moçambique. En försening. En studentgrupp på Södertörns högskola (som läser internationell hälsa C) och en föreläsning som behöver genomföras. Några medarbetare från olika avdelningar på högskolan. Ett nätmötesverktyg…

Tiden var knapp men med gemensamma krafter, intensiva mailturer och mobilsamtal från sprakande telefonlinjer lyckades vi (på distans alltså) introducera vår Moçambique-baserade- doktorand i nätmötesverktyget för första gången, rigga och testa all teknik, samla studenterna i lokal på högskolan och koppla upp oss med doktoranden på andra sidan jordklotet – som genomförde sin föreläsning. Allt gick som smort.

Lite Trial and error. Vi lärde oss mycket allihopa!

Text från mailkonversation och en av ikt-pedagogerna framför webbkamera i Adobe Connect

Den totalt fokuserade ikt-pedagogen på bilden till höger har inget med detta specifika nätmöte att göra. Det har däremot bilden till vänster med mailtrådarna.

IKT-studions ”make-over”

I vår IKT-studio kan högskolans lärare bland annat spela in webbföreläsningar och få handledning av oss IKT-pedagoger. Men rummet såg för trist ut tyckte vi så därför inleddes expedition ”IKT-studion make-over”. Vi började faktiskt lite smått redan förra året med att höra av oss till våra kontakter på andra lärosäten för att fråga hur deras studior ser ut i fråga om utrustning, inredning, program och annat. Och eftersom vi har KI:s bibliotek tvärsöver gatan här så gjorde vi också ett studiebesök där för att utbyta erfarenheter. De var nämligen igång med ett liknande ”projekt”.

Givetvis innebär ett sånt här studioarbete att tankarna lätt drar iväg till stora flådiga visioner om vad man skulle kunna göra. Det är kul! Brainstorma och önska är alltid bra, även om vi vet att det alltid finns en verklighet, en budget och olika förutsättningar och behov som främst styr. Vi gjorde en del förändringar och vi tycker att vår IKT-studio fått ett lyft. Välkomna hit alla lärare! Boka rummet eller en introduktion med oss. Mer information finns på webben: Spela in föreläsning i IKT-studion. Ja en logga är inget som bara görs. Det är ett hantverk. Och den ska följa den grafiska profilen. Så i samarbete med vår grafiskt kunniga bibliotekskollega och med insyn från kommunikationsavdelningen skapades denna.

ikt-studion

Vår ”fotovägg” precis vid ingången. Foton tagna här på Södertörn och som bearbetats i Photoshop och monterats på ”kartong”.

Alex framför webbkamera med ikt-studions och SHs logotyp i bakgrunden

Fokus! Eller? Vi testar webbkameran på den grå bakgrund vi fixat.

IMG_6845 - Copy

Stolt med logga!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Person sitter vid datorskärm och tangentbord

På studiebesök på KIB.

Strålkastare på vägg.

Ljus!

 

Tyger på vägg.

Tyger för olika bakgrunder.

Gästbloggande lärare på tema: nätbaserat lärande och högskolepedagogik!

Vi har haft gästbloggare som delat med sig av sina erfarenheter och tankar kring nätbaserat lärande. Jättekul och det vill vi gärna fortsätta med! Har du något du vill dela med dig av, berätta om, kring nätbaserat lärande, pedagogik eller teknik? Har du förslag på en kollega som gjort något spännande? Maila oss på ikt-studion@sh.se.

Bild på våra gästbloggare Linus, Maria och Patricia.

Våra gästbloggare Linus, Maria och Patricia.

Workshops och högskolepedagogisk utbildning

Biblioteket har alltid inslag inom de högskolepedagogiska utbildningarna på högskolan. Där får vi främst möta lärare och doktorander vilket både är roligt, inspirerande och lärorikt för oss. Det här har vi gjort:

  • Prezi

Prezi är ett relativt nytt, webbaserat presentationsprogram och ett verktyg för att förmedla information. Verktyget möjliggör icke-linjära presentationer och låter läraren (eller studenten) navigera sig genom en visuell karta med hjälp av förflyttningar och in- och utzoomningar. En väl planerad Prezi-presentation kan förstärka lärandet och göra innehållet mer levande. Visualisera innehållet och låt dina åhörare länka samman t.ex. begrepp och processer genom den helhetsbild som programmet ger. Det kan också användas av studenterna för att skapa överblick över till exempel en teori eller ett begreppsfält.

Under workshopen fick deltagarna hjälp med att komma igång med Prezi och fick även tips på hur Prezi kan användas pedagogiskt på andra vis.

  • Flipped Classroom

Flipped Classroom (det omvända klassrummet) är något som används och diskuteras allt mer i högre utbildning. Denna undervisningsmetod kan till exempel innebära att läraren istället för att ge en introduktionsföreläsning i föreläsningssalen använder en videofilm som studenterna kan ta del av utanför högskolan, och ger studenterna till uppgift att formulera frågor, individuellt eller i grupp, till kommande seminarium. Sådana förberedelser kan lämna mer utrymme för diskussion och mer interaktiva inslag då i undervisningen. Hur skulle detta kunna se ut i ditt ämne, i din undervisning?

På workshopen fick deltagarna diskutera detta koncept utifrån olika perspektiv.

  • Library resources: Tutorials on information search strategy. Open Educational Resources. Net-based meetings with Adobe Connect

Vi gav exempel på hur nätmötesverktyget Adobe Connect kan användas i undervisningssammanhang och diskuterade pedagogiska utmaningar och hur studentaktivitet kan öka eller minska med i virtuella lärmiljöer. Öppna lärresurser kan användas som komplement i undervisningen. Hur hittar man dem och vilka utmaningar och hinder kan finnas?

Vi pratade även om det stöd biblioteket ger i informationssökning för studentgrupperna. Vilket stöd behöver studenterna och kan hur biblioteket, i samarbete med kursansvarig och ämnet, komma in som inslag i kursupplägg?

Lapp med frågan "Want more? Future workshops?"

Under workshopen undersökte vi intresset av att gå en kommande workshop om att mer praktiskt integrera öppna lärresurser och Creative Commons-material i exempel PowerPoint-presentationer. Det fanns intresse!

 

// Tack för oss och trevlig sommar önskar vi er alla lärare på Södertörns högskola.

Alex Alexandersson

Alex

Jan Hjalmarsson

Jan

Rickard_Karlsson

Rickard

 

 

 

 

 

 

 

1 2 3